Long time no..

Bloggen är död!

Eller åtminstone liggandes i en pöl med spasmiska dödsryckningar. Inläggen blir allt mer sporadiska, pulsen dalar. Living on life-support. Skärpning!

Det kan vara dags för en återupplivning. Läge att plocka fram defibrillatorn ur garderoben och spraka liv i maskineriet. Spotta ut åsikter och tankar. De finns ju ändå där men orkar bara inte vägen ner på pappret (tangentbordet?). Efter en spark i ändan och rejäl utskällning kanske det tar fart?

Ja, så får det bli. Jag är från och med nu en superblogger! Här ska skrivas om högt och lågt, bra och undermåligt, fint och fult, allt och ingenting. Från och med nu. Japp.



Jag tror jag börjar imorgon.