25 juni 2007

In the s-time

Ojojoj. Vad hände? Tre dagar till den 23e födelsedagen? Snart juli månad? Det är kanske lite i överkant att ha åldersnojja och tycka tiden går aningen för fort för att man ska kunna uppfatta dess gång, men vad kan man göra åt saken?

Ytterligare en, tyvärr ledsamt tam, Hultsfredsfestival har passerat. Nu har man fått uppleva den store rock-legenden Ozzy. En kul upplevelse som ändå inte nådde dit man ville eller hade hoppats på. Han skrovlade mest med sia infekterade hals och frasen "I can't fucking hear you!" verkade vara kvällens favorit. Men tam sitter ändå bra som etikett för årets festival. Det blev liksom aldrig något. Ingen fart. Ingen stämning. Ingen trängsel. Det där lilla extra saknades tyvärr även i bokningsväg. Visst, Ozzy är stor. Korn likaså. Men fan, det krävs mer. Turbonegro platsar inte på Hawaii, hur sköna och tok-bögiga dom än må vara.


Maia Hirasawa får stå som årets utropstecken. Halvjapanskan bjöd på en intim mysig spelning i Teaterladan, tyvärr slogs hon mot Flogging Mollys irlandsfolkmusikpunkrock om publiken, och de flesta valde att inleda festandet med de sistnämnda. Slår vad om att Maia inom fem år spelar på Hawaii.

I övrigt lär inte denna sommar (heller) bli någon tid för större avkoppling. Lagerarbete väntar, men allt för att få ihop en tillräcklig reskassa hit.

Ett halvår kvar till mitt livs äventyr. Spännande är bara förnamnet. Känns rätt skönt att älsklingen ska göra mig sällskap. I precis samma veva far min lillasyster ut till en främmande del av världen, den Japanska ön och Tokyos trängsel lockar av någon mystisk anledning henne mer än något annat land på planeten. Hemma brukar vi skoja om att det har med hennes längd att göra. I Japan kanske hon ligger närmare medellängden och slipper titta upp på folk jämt och ständigt. Då surnar hon till.

Har i veckan blivit datorlös. Min första krasch. Jag hatar min laptop. Jag kommer bli mac-user så fort pengarna till inköp finns. MacBook. Mums.

Såg O brother, where art thou? på TV4 häromdagen. Filmen är fantastisk! Den har vuxit till en av mina absoluta favoriter genom åren.

Nu ska jag ladda min telelur med lite färsk musik. Vi hörs.

Peace out

2 kommentarer:

Frida sa...

Tjena!
Jodu, jag bor i lägenheten precis ovanför dig! Det är nog inte så konstigt att du inte har sett mig eftersom jag bara har varit där förra helgen, då när jag flyttade in. Jag jobbar ju här i skåne ytterligare en vecka innan mitt sommarlov börjar. Men jag kan ju höra av mig nästa gång jag kommer upp till Jönis så du kan komma och ta dig en titt för att se om vi har inrett stället likadant eller inte... Ha det bra!!

Therese sa...

okej. sorgligt och ego att det enda inlägget jag kommenterar är det där jag nämns. men ah. skulle bara säga hej egentligen.